Kompostering

Kompostering är ett sätt att återanvända näringsämnen från ditt organiska hushållsavfall och använda det till att förbättra jorden i trädgården. Här kan du läsa om hur du kan kompostera både ditt matavfall och trädgårdsavfall.

Anmäl kompostering av matavfall

För att du ska få kompostera ditt matavfall hemma måste du anmäla detta till kommunens miljöenhet. Fyll i och skicka in blanketten ”Anmälan om kompostering Pdf, 188.3 kB, öppnas i nytt fönster.”. Har du tillverkat ett eget kompostkärl bifogar du ett foto på kärlet tillsammans med blanketten. När du fått besked från miljöenheten att din anmälan är godkänd kan du börja kompostera ditt matavfall.

Anmäl gemensam kompostering av matavfall med närboende granne

Du kan ha en gemensam kompost tillsammans med din granne/dina grannar om avståndet mellan fastigheterna inte överstiger 100 meter. Fyll i och skicka in blanketten ”Anmälan om gemensam kompostering Pdf, 171.2 kB, öppnas i nytt fönster.” till miljöenheten. Har ni tillverkat ett eget kompostkärl bifogar ni ett foto på kärlet tillsammans med blanketten. När ni fått besked från miljöenheten att er anmälan är godkänd kan ni börja kompostera ert matavfall.

Kompostkärl för matavfall

Bor du inom detaljplanerat område ska kompostkärlet vara skadedjursäkrat och isolerat, en så kallad varmkompost. Bor du utanför detaljplanerat område måste komposten vara skadedjursäkrat, men det går bra att använda en kallkompost. Tänk på att komposteringsprocessen, det vill säga tiden det tar för ditt organiska avfall att brytas ner till jord, tar längre tid om du använder en kallkompost och att du då kan behöva ett större kompostkärl för att allt ditt matavfall ska rymmas.

Alla kompostkärl för matavfall måste vara:

• Skadedjurssäkert, så att skadedjur som exempelvis möss och fåglar inte kan komma åt innehållet. Springor och hål får inte vara större än fem millimeter. Väggarna i kompostkärlet ska vara täta och gnagsäkra samt ha en platta eller ett finmaskigt nät i botten. Komposten ska ha ett tätslutande lock.
  
  

• Ventilerad, så att komposten inte börjar lukta illa. Förse eventuella ventilationshål på sidor eller i botten med finmaskigt nät för att vara skadedjurssäkert.
  
  
• Tillräckligt stor. Det vill säga, det ska finnas utrymme för den mängd matavfall och strö som ska tillföras under hela året. För en varmkompost behövs minst 50 liter per person och för en kallkompost behövs minst 100 liter per person. Vill du även kompostera trädgårdsavfall i samma kärl behöver den vara ännu större.
  
  

• Komposteringen ska skötas på ett sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppstår. Med olägenhet menas att grannar störs av exempelvis dålig lukt eller att skadedjur dras till komposten.

Tänk på att komposten får inte placeras för nära tomtgräns till granne eller i närheten av en vattentäkt.

Det här kan du kompostera

Detta räknas som matavfall och kan komposteras i din matavfallskompost:

• Alla slags matrester, både tillagade, råa och gamla
• Gammal mat med utgånget datum
• Benrester från kött, fisk och fågel
• Frukt- och grönsaksrester samt skal
• Ägg och äggskal
• Torrvaror (mjöl, kryddor, ströbröd, konserverad mat med mera)
• Bröd av alla slag
• Tepåsar, te och kaffesump
• Stelnat stekfett och margarin
• Godis, snacks (popcorn, chips, ostbågar med mera)
• Kosttillskott, proteinpulver, bantningspulver
• Katt- och hundmat (både blötmat och torrfoder)
• Kaffefilter, hushållspapper och servetter går också bra.

När du komposterar i eget kompostkärl hemma är det bra att ibland även lägga i trädgårdsavfall som exempelvis grenar, gräsklipp och löv tillsammans med ditt matavfall. Detta för att få det luftigare, vilket leder till en snabbare komposteringsprocess.

Tips för en framgångsrik kompostering

En kompost kräver tillsyn och omvårdnad för ett bra resultat – här får du tipsen:

• Lägg kvistar eller annat grovt material i botten för att få bra luftcirkulation.
• Varva olika typer av material.
• Finfördela avfallet för snabb nedbrytning.
• Täck alltid nytt matavfall med strömaterial (exempelvis spån), det minskar lukten och antalet flugor.
• Blanda och lufta det översta skiktet i komposten för bättre syresättning.

Åtgärder för vanliga kompostproblem

• Komposten är så blöt att komposteringsprocessen avstannar. Åtgärda genom att lägga i sågspån eller torv och luckra upp komposten.
• Får du myror i komposten beror det på att innehållet i komposten är för torr. Åtgärda genom att vattna rikligt.
• Komposten luktar ammoniak. Åtgärda genom att tillsätta sågspån eller torvmull.
• Komposten är för kompakt. Åtgärda genom att blanda i flis, kvistar eller stjälkar för att öka syrehalten.

Låt kompostjorden eftermogna

När komposten har svalnat är det dags för kompostjorden att eftermogna. Du kan sticka ner en pinne i mitten och känna om den blir varm eller förblir kall. En kompost som är redo för att eftermogna är sval, mörk, smulig och luktar som jord.

Om du använder kompostjorden i en plantering innan den har eftermognat kan den skada växterna. Detta på grund av att nedbrytningen fortsätter och den processen kräver både syre och kväve. Vilket i sin tur gör att växterna snarare berövas det syre och kväve de behöver för att växa, istället för att detta tillförs jorden. Grundregeln är att eftermogna jorden lika lång tid som komposteringen har pågått. Som minst behöver kompostjorden eftermogna i två-tre månader. Eftermognad bör ske i en behållare med lock eller direkt på marken, men täck då komposten med plast eller presenning för att skydda mot regnvatten.

Så här komposterar du ditt trädgårdsavfall

Kompostering av trädgårdsavfall behöver inte anmälas till kommunens miljöenhet. Kompostering av trädgårdsavfall får ske i både öppet och slutet kärl. Placera gärna en sluten kompost på en solig och varm plats, då går nedbrytningsprocessen fortare. En öppen kompost bör dock ha skugga för att inte torka ut. Tumregel vid val av kärlstorlek: öppet kompostkärl bör rymma 100-200 liter för en trädgårdsyta på 100 kvadratmeter. Väljer du en sluten behållare kan volymen halveras eftersom komposteringsprocessen går snabbare.