Trygg och säker som förtroendevald

Lilla Edets kommun vill att alla förtroendevalda i kommunen ska kunna utföra sitt politiska uppdrag under säkra och trygga förhållanden. Förtroendevalda har en central roll i vår demokrati och deras engagemang bidrar till att forma det samhälle vi lever i. Som förtroendevald kan man utsättas för otillåten påverkan i form av hot, våld, hat, trakasserier och annan form av otillbörlig påverkan. Sådana handlingar riskerar att leda till självcensur, tystnadskultur och begränsa det öppna samtalet där förtroendevalda kan avsluta sin tjänst eller sitt demokratiska uppdrag i förväg, vilket i förlängningen kan skada demokratin.

Det finns risk att förtroendevalda utsätts för otillåten påverkan där förövaren är en så kallad systemhotande aktör – grupper med antagonistiska motiv som på olika sätt försöker underminera demokratin. Dessa aktörer kan ha ideologiska eller ekonomiska motiv och inkluderar bland annat höger- och vänsterextremister, vissa miljö- och rättsgrupper samt kriminella nätverk. Systemhotande aktörer utnyttjar ofta sitt kollektiva "skrämselkapital" – där hot, trakasserier eller subtila påtryckningar från gruppen upplevs som särskilt hotfulla, även utan våld.

Risken att utsättas ökar under valår, och digitala hot blir allt vanligare. Det vanligaste är hot eller trakasserier. Våld och skadegörelse förekommer, men är mer sällsynt. Motiven varierar där allt från affekt och missnöje till strategiska försök att påverka beslut eller tysta en förtroendevald förekommer.

Särskilt utsatta grupper är yngre förtroendevalda, nyvalda samt förtroendevalda med utländsk bakgrund. På kommunal nivå är generellt socialnämnder, men även kultur- och fritidsnämnder samt plan- och byggnadsnämnder främst utsatta av kriminella grupper.

Oavsett form är otillåten påverkan ett allvarligt hot mot demokratin och förtroendevaldas faktiska säkerhet och upplevda trygghet.

Som förtroendevald bör man bli medveten om riskerna och ha kunskap om hur otillåten påverkan kan utspela sig. Det är viktigt att veta hur otillåten påverkan kan förebyggas, men också hur man ska agera vid pågående akut hot-/ våldssituation, respektive icke akut situation. Det är också viktigt att veta vad man ska göra efter att en situation har uppstått och veta vilka stödresurser som finns samt vilka man ska rapportera händelsen till. Det viktigaste är att alla brott polisanmäls - om förtroendevalda inte polisanmäler otillåten eller otillbörlig påverkan bidrar det till en normförskjutning i samhället.

Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en förtroendevald att fatta andra beslut än vad personen själv tänkt. Alternativt att helt avstå från att agera, till exempel genom att inte uttala sig offentligt eller avstå från att göra en polisanmälan.

Syftet är att begränsa den förtroendevaldas handlingsutrymme och påverka beslutsfattandet. Det kan ske genom direkta hot, subtila påtryckningar eller erbjudanden som innebär otillbörlig påverkan.

Otillåten påverkan kan vara brottsligt, men behöver inte alltid bryta mot lagen för att vara allvarligt eller problematiskt. Otillåten påverkan kan riktas mot personer, anhöriga, djur eller egendom och kan ta sig flera uttryck. Ta del av riktlinjer för otillåten och otillbörlig påverkan mot förtroendevalda i Lilla Edets kommun på sidan riktlinjer.

Hot

Hot innebär allvarliga uttalanden eller handlingar som får en person att känna rädsla för sin egen, sina närståendes eller sin egendoms säkerhet. Det kan handla om direkta hot om våld, skadegörelse eller annan skada och kan även omfatta hot riktade mot husdjur, personliga ägodelar eller andra föremål med stor betydelse för den som utsätts. För att ett hot ska betraktas som brottsligt enligt lag krävs att det är avsiktligt, samt att det upplevs som verkligt och skrämmande av den som utsätts. Det är av betydande vikt hur hotet uppfattas, inte bara vad som sägs eller görs.

Hot kan framföras på olika sätt, till exempel:

• via telefon, sms eller mejl
• genom inlägg eller meddelanden i sociala medier
• vid personliga möten eller direkt tilltal
• genom att visa eller använda vapen eller andra föremål med hotfull innebörd

Våld

Våld är fysiskt sett den grövsta formen av otillåten påverkan. Med våld avses slag, sparkar eller annan typ av fysiskt våld som riktas mot förtroendevalda med anledning av deras uppdrag, vilket kan medföra fysisk eller psykisk skada. Våldet kan riktas mot individ, en närstående och/eller mot egendom.

Hatbrott

Om ett angrepp grundas på kränkningar och trakasserier som baseras på gärningspersonens negativa inställning till den drabbades hudfärg, nationella eller etniska ursprung, religionstillhörighet, trosbekännelse eller sexuella läggning är det klassat som hatbrott. Sedan januari 2020 finns en skärpningsregel i Brottsbalken som tar hänsyn till förtroendevalda, vilket är grov fridskränkning. Denna bestämmelse innebär att det är en försvårande omständighet om brottet begås mot någon på grund av att personen är förtroendevald eller närstående till förtroendevald. Regeländringen infördes för att ge ett förstärkt skydd mot brott som drabbar förtroendevalda. Vid misstanke om hatbrott är det viktigt att detta tydligt framgår i polisanmälan, så att händelsen kan utredas utifrån rätt juridiska grunder.

Otillbörlig påverkan

Otillbörlig påverkan är ett samlingsbegrepp för försök att på ett olagligt eller olämpligt sätt påverka någons tjänsteutövning eller beslut, ofta genom hot, mutor, trakasserier eller utpressning. Det kan även omfatta handlingar som inte är direkt brottsliga, men som ändå strider mot etik, god sed eller författning. Syftet är ofta att få en person att fatta andra beslut, ge ut information eller kringgå regler. Exempel på otillbörlig påverkan kan vara:

• Brottsliga handlingar: Olaga hot, våld, skadegörelse, mutbrott och utpressning.
• Icke-brottsliga men olämpliga metoder: Omfattande telefonkontakter, sociala påtryckningar, olovlig filmning och trakasserier.
  
  Ta del av riktlinjer för otillåten och otillbörlig påverkan mot förtroendevalda i Lilla Edets kommun på sidan riktlinjer.
  

Trakasserier

Trakasserier innebär kränkningar, hat, ofredanden eller antydningar som skapar obehag eller rädsla.

Korruption

Innebär att en person missbrukar sin maktposition för egen eller andras vinning. Det kan exempelvis handla om att påverka beslut i utbyte mot en förmån som pengar, gåvor, rabatter eller andra förmåner. En annan form av korruption är ett brott som kallas trolöshet mot huvudman. Detta innebär att någon missbrukar en förtroendeställning och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I korruptionsbrott räknas även "valrättsbrott/rösträttsbrott" som innebär att man otillbörligt försöker påverka någon vid omröstning eller val i ett allmänt ärende.

Mutbrott

Mutbrott uppstår när någon ger, utlovar eller tar emot en otillbörlig förmån för att påverka beslut. Förmånerna kan vara pengar, gåvor, rabatter, resor eller middagar.

Jäv

Jäv handlar om att en person deltar i ett beslut där denne har ett egenintresse, vilket riskerar att påverka objektiviteten. Att bortse från jäv kan skada både beslutets legitimitet och förtroendet för demokratin.

Att inneha ett politiskt uppdrag i Lilla Edets kommun innebär ett omfattande ansvar, både gentemot medborgare och i samarbetet med kollegor, tjänstepersoner och arbetsgivaren. Uppdraget förutsätter ett agerande som är korrekt, lagligt och integritetsfullt.

Trygghetsskapande och förebyggande åtgärder utgör grunden för säkerhetsrelaterat arbete inom det politiska uppdraget. Genom mental förberedelse och reflektion kring möjliga scenarier kan trygghet uppnås även i pressade situationer. Förtroendevalda som dessutom har övat på olika scenarier har bättre förutsättningar att agera lugnt, samlat och effektivt under stress.

Det politiska uppdraget innebär ett ansvar att bemöta kollegor, medarbetare och tjänstepersoner på ett respektfullt och professionellt sätt, oavsett sammanhang. Eftersom förtroendevalda representerar medborgarna i sitt uppdrag krävs ett förhållningssätt som präglas av ansvarstagande och respekt för uppdragets syfte.

Kommunikation utgör en central del av det politiska arbetet. Förtroendevalda förväntas uttrycka sig tydligt, sakligt och respektfullt, både muntligt och skriftligt, internt inom partiet samt externt mot allmänhet och medborgare.

Genom att vara väl förberedd på hur otillåten och otillbörlig påverkan kan utspela sig, följa regelverk och kommunicera professionellt och respektfullt kan förtroendevalda öka tryggheten i sin roll.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram ett utbildningsmaterial och metodstöd till förtroendevalda om hot, hat och våld. Materialet handlar om vikten av att vara riskmedveten och förbereda sig på risker och hur de kan förebyggas och hanteras.

Trygg som förtroendevald Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på SKRs webbplats.

Trygghet för förtroendevalda – stöd, metoder och kunskap för att motverka hot Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på SKRs webbplats.

Säkerhetspolisen har tagit fram en handbok till förtroendevalda som innehåller förebyggande och skyddande åtgärder.

Handbok för politiskt aktiva Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på Säkerhetspolisens webbplats

Hotsituation

• Försök att agera lugnt, tillmötesgående och provocera inte.
• Försök påkalla andras uppmärksamhet.
• Undvik fysisk kontakt.
• Ta dig till en säker plats och ring 112.

Våldssituation

• Ta skydd eller försök lämna platsen.
• Påkalla hjälp av personer i närheten.
• Den som utsätts för våld har rätt att försvara sig, detta kallas nödvärn. Det innebär att du får använda våld för att skydda dig, så länge angreppet pågår.
• Du har också rätt att ingripa om någon annan blir attackerad, och använda våld för att skydda den personen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte finns någon skyldighet att ingripa.
• Du måste själv göra en bedömning av situationen utifrån dina egna förutsättningar – ibland kan det vara både säkrare och klokare att i stället ta dig därifrån och ringa 112.
• När du är på en säker plats ring 112.

Hot eller trakasserier som kommer via brev, e-post, telefon, sms eller annan media kan upplevas obehagliga även om situationen inte är akut. Vid sådana situationer kan du agera enligt följande:

• Spara alla hot, kränkningar eller trakasserier som inkommer oavsett om det är i digital eller fysisk form. Detta kan användas som bevismaterial till polisen.
• Notera namn och telefonnummer till personer som kan ha hört eller sett vad som hänt.
• Grundregeln är att brott ska polisanmälas. För polisanmälan ring 114 14. Uppge att du är förtroendevald och berätta vad som hänt.

Förtroendevalda i Lilla Edets kommun kan, trots förebyggande åtgärder, utsättas för otillåten eller otillbörlig påverkan i samband med sitt politiska uppdrag. Det är då viktigt att agera skyndsamt och enligt etablerade rutiner för att säkerställa trygghet, rättssäkerhet och fortsatt möjlighet att fullfölja det politiska uppdraget.

Om en förtroendevald utsätts för hot, trakasserier eller annan typ av brottslig handling ska en polisanmälan göras utan dröjsmål. Anmälan kan göras via polisens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller genom att ringa 114 14 och säga ”anmälan”. Det är viktigt att tydligt ange i anmälan att det rör sig om en förtroendevald och att det finns misstanke om att händelsen har koppling till det politiska uppdraget. Polisen har i så fall möjlighet att åtkomstskydda anmälan, vilket innebär att endast de tjänstemän som arbetar direkt med ärendet får tillgång till innehållet. Vid behov kan även polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete aktiveras. I dessa sammanhang används ofta begreppet "demokratibrott" av polisen för att understryka allvaret i att en förtroendevald utsätts i sin roll.

Förtroendevald som utsätts för hot, trakasserier eller annan typ av brottslig handling, ansvarar i förebyggande syfte att rapporteras incidenter som kan anses påverka säkerheten till ordförande och vice ordförande i samhällsnämnden, socialnämnden, bildningsnämnden samt kommunstyrelsen i Lilla Edets kommun. Vid behov kan kommunens säkerhetsavdelning och andra myndigheter konsulteras för ytterligare stöd, efter att presidiet har gjort riskbedömning och vidtagit lämpliga åtgärder.

Om den förtroendevalde behöver kristerapi efter en incident hänvisas vederbörande till ordinarie instanser som till exempel vårdcentraler, psykiskt stöd via sjukvården eller samtalsstöd genom brottsofferjouren.