Radon

Radon är en osynlig och luktfri gas som skadar din hälsa. Förhöjda radonhalter inomhus kan leda till att du blir allvarligt sjuk.

Radongasen finns naturligt i marken och kan även komma från:

otäta fastigheter byggda på radonförande berggrund.
fyllnadsmaterial, som grus och sten, som används vid husbygge.
blåbetong som byggnadsmaterial.
dricksvatten från brunnar borrade i radonförande berggrund.

Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Den största risken med radon i dricksvattnet anses vara risken att radon kommer ut i luften i bostaden. Radongashalten mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) inomhusluft. Riktvärdet för halter i bostadshus är 200 Bq/m³.

Mäta radon

Om du känner osäkerhet för radon i bostaden och inte har utfört någon mätning är det lämpligt att mäta om det finns radon. Mätningar bör göras regelbundet, vart tionde år är ett lagom tidsintervall. Det kan också vara bra att mäta radon om du tilläggsisolerar, ändrar ventilationen eller gör andra ändringar i ditt hus. Om du bor i lägenhet är det fastighetsägaren som ansvarar för att en mätning av radon görs. Bor du i egen fastighet kan du beställa speciella mätdosor från laboratorium. Om du konstaterar högre halter än riktvärdet bör du gå igenom ventilationen och kolla byggnadsmaterialet i huset.

Radonbidrag

Om din fastighet har högre årsmedelvärde än 200 Bq/m³ kan du söka bidrag för åtgärder hos länsstyrelsen. Bidraget motsvarar halva beloppet av kostnaden för att åtgärda problemen. Bidraget är maximerat till 25 000 kronor och kan sökas för mätningar som inte är äldre än fem år. Mätningen måste ske under perioden 1 oktober till 30 april och ska utföras i minst två månader för att vara giltig. Du måste ange ett årsmedelvärde av mätningarna på ansökningsblanketten. Du ska äga och bo i huset för att du ska kunna få bidrag. Observera att du inte får göra några ändringar innan du ansöker om bidrag. Informationsbroschyr och ansökningsblankett för radonbidrag finns hos Boverket.

Radon i Lilla Edet

När det gäller radon från marken delas denna in i låg-, mellan- och högriskområden. Största delen av kommunens yta utgörs av låg- och mellanriskområden, där marken består av lera eller relativt sprickfritt berg. Det finns även högriskområden och dessa är oftast små och insprängda i låg- eller mellanriskområdena. Detta gör att radonsäkert byggande, med bra ventilation och tätning mot mark, alltid är att rekommendera.