Kalkning

Eldning av kol, olja och andra fossila bränslen har orsakat utsläpp av svavelföreningar som har försurat mark och vatten i stora delar av Sverige under de senaste 100 åren.

Försurningsproblematik

Försurning är det tillstånd som uppstår i mark och vatten när motståndskraften mot det sura nedfallet minskar eller helt upphör. Det sura nedfallet består till största delen av kväveoxider (NOX) och svaveldioxid (SO2) som blandas med vattendroppar och bildar salpetersyra och svavelsyra. Syrorna har en starkt försurande effekt på mark och vatten. Kalkning är ett sätt att lindra effekterna av det sura nedfallet. Trots att det sura nedfallet minskat på senare år är tusentals sjöar och vattendrag fortfarande mycket försurade. De måste regelbundet kalkas för att känsliga arter ska kunna överleva.

Var och hur sker kalkning

Kalken kan spridas direkt i sjöar eller på våtmarksytor. En kalkplan ligger till grund för varje område där kalken ska spridas. Kalken sprids med båt och helikopter. Det kalkmedel som används är kalkstensmjöl i sjöar och grovkornig kalk på våtmarker.

Uppföljning av kalkning

Alla kalkade sjöar och vattendrag som har ett uttalat mål provtas. Uppföljning av kalkningen består av både vattenprovtagning och biologiska undersökningar såsom provfiske, bottenfaunaundersökning och vegetationskartering. Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för planering, upphandling och utvärdering av effektuppföljningen. Varje år tas ett stort antal vattenprover för att följa upp kalkningen. Kommunen tar proverna på uppdrag av Länsstyrelsen och skickar dem för analys på ett ackrediterat laboratorium.

Provtagningen är koncentrerad till perioder med hög vattenföring under vinter, vår och höst då de suraste förhållandena ofta råder. Vattenkvaliteten mäts genom analys av pH, alkalinitet (buffertförmåga), kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet (ledningsförmåga). I vissa fall mäts även andra parametrar, exempelvis aluminium. Analyserna av vattenproverna visar att kalkningen fungerar bra. I tidigare nästan fisktomma sjöar som kalkas finns i dag återigen fisk och fiskätande fåglar. För att se vad som händer om kalkning inte sker finns sjöar som inte kalkas. Ett exempel är Torrgårdsvattnet i Västerlanda. Sjön är nu tom på fisk och så gott som tom på annat biologiskt liv, men har ett kristallklart inbjudande vatten till bad.