Skyddsjakt

Kommunen kan i undantagsfall besluta om skyddsjakt på vissa djurslag som orsakar sanitär olägenhet. För att det ska bli aktuellt med skyddsjakt ska det röra sig om en betydande olägenhet och inte en tillfällig störning. Ibland ges uppdraget till den kommunskytt som kommunen har överenskommelse med, men samhällsnämnden har också möjlighet att förelägga en fastighetsägare eller verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att förbygga sanitära olägenheter.

Djur som orsakar skada i trädgårdar på enskilda fastigheter, exempelvis grävlingar och vildsvin, betraktas inte som en betydande olägenhet i miljöbalkens mening. Det är upp till den som har jakträtt, oftast fastighetsägaren, att vidta åtgärder för att förebygga skador. Det finns också möjlighet för den som saknar jakträtt men bor på en gård eller har trädgård att vidta åtgärder om djur kommer in på gården eller trädgården och exempelvis förstör grödor. Vilka djurarter som omfattas av detta och vilka jakttider som gäller regleras i jaktlagen.

Miljöenheten får ibland in samtal om hotfulla älgar och rovfåglar som attackerar cyklister. Polisen får avliva ett vilt djur som kan antas vara farlig för människor. Kommunen har inte möjlighet att besluta om skyddsjakt på älg eller rovfågel.

Katter och andra husdjur ska skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Det är dock sällan som exempelvis förvildade katter är att betrakta som en betydande olägenhet enligt miljöbalken. Vilda och övergivna katter kan i stället bli en djurskyddsfråga, vilket hanteras av Länsstyrelsen.

I första hand bör förebyggande åtgärder vidtas för att bli av med störande djur. Tag gärna kontakt med miljöenheten för rådgivning. Avlivning bör betraktas som en sista utväg. Inom detaljplanerat område krävs tillstånd från polis för att få skjuta med eldvapen.